You are currently browsing the monthly archive for augusti 2013.

Äsch, vecka fyra gick åt skogen. Jag förlåter mig själv. Tog nya tag idag, inte helbra men tillräckligt bra. Nya tillräckligt bra tag imorgon.

Men tog jag på mig löparskorna här i Stockholm (tjänsteresa) och skulle ta en kort tur. En halvtimma liksom. Långsamt. Men jag sprang vilse här på Söder och väl tillbaka på hotellet hade jag sprungit nära på nio km. Och det på lätta lätta ben och fin stabil puls i 5,15-tempo. Helnöjd med mig själv.

Så ja, vi klassar detta som ett skrytinlägg.

Annonser

… tydligen ser jag ut som min kollegas mamma.

Hon måste ju vara jävligt snygg!

Just idag tänker jag klaga. Tillåta mig själv vara arg och bli ännu argare på att vi inte kan få barn den där naturliga vägen.

Alla kostnader och allt krångel gör mig mörkrädd. Leasingbilen måste säljas – med största sannolikhet med stor förlust. Extra reseförsäkring måste införskaffas eftersom vi är borta mer än 45 dagar (i runda slängar handlar det om 10′-15′). Resor utställda på ett år som är ombokningsbara (vi kan inte ta de billiga resorna för 4000kr tor). Huset ska hyras ut, förhoppningsvis löser det sig annars blir det en direkt förlust i kassan även det. Dagis har uppsägningstid och vi kommer förmodligen få betala dubbelt.

Ja, många bäckar små… Och idag gör det ont. För jävlans ont. Orättvisan bubblar i mig. Det river och klöser. Vill skrika rakt ut men inser att alla svar jag skulle få skulle heta men resultatet är värt det eller att vi iaf har råd. Och visst fan är det värt det och vi HAR råd (vi är oerhört lyckligt lottade men låt mig nu vara bitter).

Hen är så efterlängtad och saknad att det ju inte är nån tvekan om att vi säljer bilen, köper försäkringsjäveln, bokar resan osv. Och vi gör det utan tvekan. Bara inte helt utan bitterhet på vägen.

Vad är ni bittra och arga över idag?

(Nån som vill hyra en familjebil i sex-åtta månader – allt ingår?)

Som vanligt blev min tredje vecka en stillastående sådan. Ingen nedgång någonstans. Tror det denna gång har att göra med pms och mens. Frossar idag (och igår kväll) och startar vecka fyra imorgon. Känns bra. Ska ner till mitt mål om minus fem cm runt ”stussen” och är nu på minus fyra. Kör tills femman är uppnådd. Eller nernådd kanske. Sen 5:2 för upprätthållande.

Har fastat i två veckor nu (och tre dagar). I söndags vägde jag in mig och jag har gått ner fyra kilo och fyra centimeter runt rumpa respektive midja (och tre runt lår).

Nu ska jag fortsätta ett tag till men måste komma på hur jag ska gå upp ”rätt” sen. Jag ska inte väga så här lite. Jag måste öka i vikt, men jag vill helst ha det på överkroppen. Så i september, när denna diet är över, ska jag satsa hårdare på överkroppsstyrka. Och 5:2 i kombo med det.

Dagen började bra men rätt snabbt stupade det neråt.

Först när sonen utanför dagis hårt proklamerade att något syskon ska det inte bli. Han och pappa ska åka till Landet i en vecka man jag och hunden stannar hemma. Jag vet det (den här gången) handlar om att han inte vill att nån annan ska ta hand om hunden, men det är tufft med de här diskussionerna. Vi kramades hårt innan avlämning och jag gick därifrån med en ond känsla i magen om att detta med syskon kommer bli tufft för sonen. Han är oerhört svartsjuk nu för tiden, sen vi berättade för honom har det varit så, och det tär på krafterna hos oss alla när vi så lite som hälsar på ett annat barn.

Men ja, sen kom jag till jobbet. Kollegorna stod och diskuterade över en kopp kaffe så jag anslöt. Men så anslöt också idiotkollega som jämt säger knäppa saker om andra. Han fortsatte idag och ja, det drog ner humöret mer och jag stängde in mig på rummet. Så fortsatte det bara neråt av olika beställare och uppdrag. Tills…

…och detta kommer låta löjligare än löjligast…

Tills jag insåg att det bara är pms. Jag brukar inte inse sånt förrän nån vecka efter mens men nu, tack vare min app, så blev jag varse. Jag blev genast gladare. Och suget efter sött blev mindre. Yey!

Men så fånigt inlägg.. Skyller på pms.

Sonen och jag sitter och pratar. Som alltid har han en leksak i handen och plötsligt övergår diskussionen i en förhandling om att köpa en monstertruck. Precis en sån han har i handen.

Sonen: En sån här bil kan vi köpa. De är inte så dyra.

Jag: Jo, de kostar väldigt mycket pengar.

Sonen funderar en stund. Kanske om det börjar regna pengar?!

Jag: Ja, då kan vi köpa en.

Sonen: Då väntar jag på det.

Låt oss hoppas på en pengablöt höst.

Detta med att jobba hemifrån går superbra idag. Klockan sju slog jag upp pärmen med alla dokument som ska läsas. Gjorde en kort checklista och rensade sen ett förråd. Fan vilken oreda det var där.

Check!

Att äta massa bönor plötsligt.
Och broccoli.
Och blomkål.

Som magen inte är van vid.

Oj. Aj.

Kom igen nu!

Snälla!

Börjar kännas fånigt med dessa dieter. Jag kan ju uppenbarligen inte hålla en särskilt länge, men jag försöker igen.
Denna gång :
Protein, grönsaker (bönor i massor), ingen frukt, inga mjölkprodukter, inga kolhydrater (förstås).
En frossardag i veckan utan tanke på konsekvenserna.
Har mätt och vägt in mig. Augusti ut gäller första delmålet.
Heja mig!