På lunch fick jag smått panik. Jag har ju inte beställt nån särskild mat inför den här resan. Det mesta men inte borde äta brukar gå att undvika ändå. Men så lunchen… Kallrökt lax. Med sallad. Mina tankar flög. Förnuftet säger att det inte borde vara nån fara att äta det så här tidigt. Känslan säger annat. Jag ville inte men åt ändå. Lite! Jag vågade inte be om annat. Jag höll på att spy och då gav jag upp. Tog en macka till. Usch! Händer samma sak imorn så säger jag ifrån.
Det låter väl fel att jag oroar mig när jag nyss skrivit att jag inte tror på det hela. Men hoppet finns någotsånär och jag vill inte riskera nåt om jag har fel.
